Just remember, I was there when no one else was

Somnar som alltid med lurarna i. Vet inte vad jag skulle gjort utan musiken. Är trött på allting. Allt är verkligen fel och tankarna snurrar mest runt. Just nu behöver jag bara närhet av mina fina. Något litet, som ett sms, eller samtal kan antingen förstöra eller göra min dag. Det har dom flesta dock hört X antal gånger.

Känns verkligen som att stå på ruta 1. Jag hatar att vi hamnat här. Jag hatar hur vi brukade prata jämnt, nu ska jag va glad om du ens hör av dig någon gång i veckan. Förut var vi varandras ord, nu är vi ingenting, bara på ruta 1. Jag vill ha dig nu, som jag hade dig förut


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0